I Mars 2008 plockade jag nervöst fram en kartong ur en apotekspåse. Graviditetstest. Jag hade inte tid att vänta på att bli kissnödig, utan ville veta, veta på en gång. Jag hade testat några gånger eftersom det var över en månad sedan senaste mensen och jag är inte känd för att ha tålamod i vissa sammanhang, direkt. Jag tittade i botten på plastmuggen, det var så lite där att jag var osäker på om testet skulle kunna utföras, men jag behövde få veta, veta på en gång.

Mitt hjärta bultade så hårt att det kändes som om det skulle hoppa ur bröstet medan jag sakta sakta, med all min precision doppade ned testet. Jag hade svårt att svälja medan jag fem sekunder senare lyfte upp det för att lägga det plant bredvid mig och invänta svaret. Men det var så tydligt att nästan en blind skulle kunnat se det. Pluset som framträdde så starkt medan jag fortfarande höll i stickan, medan hela fönstret fortfarande inte ens blev blött.

Det var otroligt. Jag kommer alltid minnas den stunden.

Vecka 20


Vecka 26


Vecka 27


Vecka 33


Vecka 36


Vecka 40, kvällen innan jag blev igångsatt (skriver om det en annan gång)


Öppen 10cm. Strax dags att föda


Uppkommen på bröstet, kanske 3 minuter gammal

That was then. This is now!!


Idag fyller Oliver 7 månader! (denna bild togs när han var 6 månader)