Ja, då sitter vi här på danderyds sjukhus och gissa om det var motigt att gå upp idag! Klockan har nu hunnit bli 8 och det är med andra ord 2 timmar sedan vi gick upp, men ändå har jag inte riktigt vaknat till än. Ja det är ju mitt fel att jag är så trött, så det kan jag inte gnälla om, men stackars Marcus var så galet trött på morgonen att jag höll inte på att få honom ur sängen! Men det är ju typiskt för att vi skulle iväg idag, Marcus somnade liksom aldrig i natt och var uppe och studsade runt vid 23. Tillslut somnade han. Men det kan man ju förstå, att sprallig liten 3½ åring inte kan klara sig på 7 timmar sömn, för det var ju bara lite drygt det han fick.

Men nu sitter vi i alla fall här och sköterskan har gjort sitt bästa för att droppa i Marcus ögon. Det gick ju som det gick och vi fick droppa en gång extra för att faktiskt få i dropparna i ögonen. Så nu är det bara att sitta ned en timme och vänta. Marcus vill helst försvinna härifrån. Ibland känner man sig grym.

Ikväll kommer Tomas hem, så jag ska hem och plocka ihop lite utspridda leksaker. Kartongröran kan jag ju dessvärre.. fortfarande, inte göra någonting åt