Vet ni vad det värsta som finns är?
Det är när man av någon anledning tappar tron på sig själv i något sammanhang. (Mamma jag vill inte prata om det -alls, för det är ingen fara!). Som mig med sången. När jag känner att jag inte gjort bra ifrån mig, i vilket sammanhang det än är, så känner jag att jag MÅSTE väga upp för det på något sätt. I mitt fall blir det att sjunga för folk. Där är jag. Så är jag.

Hur är du?