hoppas det dyker upp lite...

Det råkade bli en paus i bloggen under helgen, men jag låg på soffan och mådde lite risigt. Nu hade jag ju kunnat mobilblogga som jag brukar göra, men inte ens det kom jag ihåg då jag i sjukyran fastnade med How I met Your mother. Eftersom jag nu inte bloggat sedan i fredags behöver jag ju inte uppdatera er på varken melodifestivalen eller Big Brother och håller mig därför kort om detta. Loreen vann till vår stora förtjusning och inte minsta förvåning här hemma. Dannys nummer var väldigt häftigt och låten bra, men Loreen var bättre och vi tror det kommer gå jättebra när det är dags för Eurovision.
Och på Brig Brother då. Jag erkänner att jag blev besviken över att Hanna gick ut från huset. Jag tyckte hon var rolig att se på. Hon hade så mycket konstigheter för sig och var så egen att det bara var roligt med henne. Men Rodney Da Silva dök upp som en påminnelse av 2011 för att eskortera henne ur huset och trots att Gry inte delgett oss tittare om att han kanske skulle få stanna (så vida det inte stod på webben obs, för det tittade jag inte innan) så tänkte jag tanken då han försvann in bakom skärmarna då Hanna kom ut. Jag erkänner att han inte var min favorit, men vi får väl lita på att produktionen vet vad de gör när de tar in Rodney i spelet igen. Deltagarna verkar i alla fall gilla honom.

Här hemma väntar vi nu på och hoppas det dyker upp lite vattenkoppor på barnen. Imorgon är det 14 dagar sedan vi var hos min väninna då hennes dotter var sjuk och det är alltså nu de bör börja dyka upp. För de som inte förstår varför man skulle vilja smitta sina barn med detta så kan jag förklara att det handlar om att ju äldre man är då man får det, desto sjukare och sämre kan man bli av det. Ju yngre man är, desto lättare brukar det bli. Har man otur då man får det om man inte är barn längre så kan det till och med innebära sjukhusvistelse. Detta slipper vi helst och hoppas på det bästa just nu. Vi har inte världens bästa möjligheter att få smittan heller då barnen allra oftast får den på dagis och våra barn går i skolan och hos dagmamma. Håll tummarna

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0