För en vecka sedan ungefär, så fick Marcus en leksak av sin mormor. En stor robot som han kan styra med fjärrkontroll. Han blev väldigt kär i den, döpte den till robotboy, kallade den för kompis och lät den sova i sängen.

Han är fortfarande kär i robotboy, men har för tillfället fått upp ögonen för en annan leksak, nämligen en liten motorcykel som varit borttappat väldigt länge (eftersom den lyckats hamna bakom våran säng).

Så nu ikväll utspelade sig följande samtal mellan mig och Marcus, då jag kom upp och såg att han hade motorcykeln i sängen:

Jag: Jaha, ska motorcykeln sova här bredvid dig?
Marcus: Ja-a! Han ska ha täcket.
Jag: Jaså ska ha det?
Marcus: Ja, så han inte fryser.
Jag: Ja men det blir ju bra. Är motorcykeln din kompis?
Marcus: HAHA! neeeej mamma! Det är ju bara en leksak!

Ah... smart. Att jag inte tänkte på det!