"Ännu en vacker dag, att lägga till de andra"

Idag möttes jag av sol på andra sidan persiennen, direkt på morgonen. Vi var uppe ganska tidigt idag, jag och Marcus, men han skulle inte till dagmamman eftersom han hade en smula feber igår kväll. Vi startade morgonen med en film tillsammans istället. Sedan gick vi ut på tomten med hundarna. Oliver sover så sött i sin bilstol och den har jag satt här med mig, ute på altanen. Jag önskar att solen låg på här, men taket täcker precis så det är skuggigt här, men jag ska inte klaga för idag har vi HELA 14 grader i skuggan! Vindarna är dock ganska kalla, så jätteskönt är det ändå inte skuggan.

Idag blir det nog inget speciellt heller. Jag och barnen stannar hos mina föräldrar åtminstone en natt till, eftersom maken är i Östersund tills på torsdag. Men att laga lite middag ska jag göra och vad mer, det återstår att se!


Varm dag

Ja, idag har det varit en riktigt varm dag. Jag vet inte om 6-7 grader varit uppe på termometern sedan i höstas? Men soligt och varmt var det och det satte sina spår hemma hos mina föräldrar där vi har haft ca 26-27 grader inne. Jag har varit så stressad på grund av värmen att jag tillslut blev tvungen att öppna balkongdörren för att få in luft. Normalt gillar jag värme, åååhh, Turkiet en varm dag, ligga på stranden och gassa...  Men det finns värme och det finns värme. På vägen till mina föräldrar så strömmade det vatten i vägkanten där snöslasket smälte i solen och det såg riktigt härligt ut. Jag hoppas att morgondagen bjuder på lika fint väder!


Inte hemma

Ja, den här veckan börjar som sagt hemma hos mina föräldrar. Efter att ha vinkat av min man kl 3.30 i natt, så sov jag ytterligare en stund och sedan upp för att packa ihop oss och åka till mina föräldrar. Det blev lite rörigt på morgonen, men allting löste sig tillslut och jag och barnen kom iväg. Idag var det varmt ute, hela 6 grader och sol, så det var väldigt härligt att åka hit. Här hemma har det mest blivit att sitta och glo, men det är okay, det är klart man ställer upp (jag är hundvakt) när man kan! Dessutom innebär det att jag sover här och då slipper jag vara ensam med barnen nu. Jag saknar redan Tomas..

Och en dag

En dag gick fort. Men jag tror att det beror på sommartiden, även fast skillnaden inte är så stor.
Underbart babysim på förmiddagen idag. Oliver mådde hur bra som helst och då kändes det dumt att stanna hemma så klart. Sedan passade vi på att ta en retauranglunch innan vi satte igång med allting vi var tvungna att hinna med, innan Tomas åker iväg med jobbet i natt. Tiden rusade och när vi som bäst satt med hockeyspelet och trodde klockan var 20 (eftersom vi inte ställt om väggklockan) så upptäckte vi att klockan var 21 och det blev superrusning för att få det sista klart. Nu har vi precis krupit ned i sängen och ännu en natt är klar att avnjutas. I mitt huvud är klockan bara 21.25, men det kommer inte bli några problem att somna!


Skönt

Så är vi hemma igen, efter en lugn och trevlig kväll med karaoke och ett par öl. Vi tog bussen strax innan tolv, så vi har varit hemma i en dryg halvtimma nu. Det känns väldigt lagom och jätteskönt att det blev en så lugn kväll. Båda två var på samma våglängd och kände att det räckte för denna gång. Nu känns det dessutom som om att det gott kan få gå ett tag tills kommande utgång. Det är inte lika roligt ute som det var för ett par år sedan. Karaoken är lika kul, men utgångsglädjen i sig minskar ju längre tiden går. Men det är väl så det är. Öl i alla ära, men mysiga hemmakvällar kommer ikapp med stormsteg.
Vad jag däremot INTE är nöjd med är att jag följde min man och rökte några (dock få) cigaretter ikväll. Jag önskar att jag låtit bli, eftersom jag slutade röka oktober 2007. Det goda i det hela är dock att jag innan kvällens slut sa till min man att "nej, jag röker inte mer nu, det är inte gott, det smakar illa, jag mår illa av det och jag vill bara inte mer". Kanske var det precis det här jag behövde, för att vara övertygad om att jag faktiskt inte längre är en rökare!
Jobberbjudande fick jag idag också. Karaokevärden frågade mig om jag kunde tänka mig att ta över jobbet från honom och berättade samtidigt vilken lön jag skulle få. Jag känner rent spontant att jag skulle nog inte vilja jobba som karaokevärd mer än en kortare tid, men det var bra pengar, så någon gång ibland skulle jag nog kunna tänka mig att göra det. Men vi får väl se hur det blir med det.
Roligt nummer 1 med denna kväll var ändå min stora prestation. Karaokevärdens bror, som äger en musikstudio där han spelar in mycket musik, sa till mig efter att ha hört mig sjunga "from this moment on" av Shaniah Twain, att han skulle vilja spela in någonting med mig i sin studio. Till detta skall alltså tilläggas att detta är en seriös person som anordnar stora spelningar runt om i sverige och att detta var seriöst menat. Tilläggas bör också att jag inte sjöng någon "fyllekaraoke". Vi får se vad som händer, men jag hoppas på frukt.
Så detta var en på alla sett sedda trevlig kväll.

Imorgon är det babysim igen och jag hoppas att vi kommer att kunna gå på det. Oliver har kräkts himla massa idag. En gång med Tomas då jag var nere hos min syster under en timme och nu på kvällen medan vi var borta. Det var kaskader som resulterade i att byte av kläder och vidare var nödvändigt. Vi håller tummarna för att detta var mjölkersättningens verk och inte magsjuka. (anledningen till att Oliver överhuvudtaget fått ersättning är eftersom jag druckit öl under kvällen).

Jag hoppas att ni släckte lamporna ikväll. Det gjordes hemma hos mig vet jag. krogen gjorde det givetvis inte. Men eftersom att släcka lampan 1 timme en kväll en gång, inte är någon större uppoffring så hoppas jag att världen hängde med. Det är ju inte bara vi som ska leva, utan våra barn, barnbarn, barnbarns barn osv

Tack, god natt och glöm inte ställa fram klockan i natt!

Utgång!

Det blev ingen middag ikväll. Tråkigt nog. 'Men våra vänner dotter hade insjuknat. Däremot blir det våran första utgång sedan jag blev gravid! Oliver är snart 5 månader, så farmor tar hand om honom hemma hos oss, så han är hemma när vi kommer hem, även om vi kanske är lite förfriskade. Marcus kommer givetvis också att vara hemma. Mot karaoken med stormsteg!

gäsp

Inte trodde jag att jag skulle sova såhär länge! Uppenbarligen behövde jag sömn, men tjugi i tolv?! om 6 timmar får vi gäster och jag har massa att göra, så det är bara att sätta igång. Med andra ord kommer det nog inget skrivet från mig idag. Ha en fin lördag!

Yesssssss!

Snart kommer min blogg att bli supernice designad! Designern är ingen mindre än min syster Jenni, http://lunajms.blogg.se titta in på hennes bilder om du inte har något bättre för dig!

Så blev det

Då var let´s dance 2009 avgjort och till mångas glädje/förvåning/förskräckelse så var det Magnus och Annika som vann. Jag måste säga att även fast jag personligen höll på Laila, så var Magnus en värdig vinnare. Och för Annika var det tredje gången gillt. Men det säger ju något om henne som dansare och danslärare; av 4 sesonger så har hon varit i final 3 gånger.

Så nu sitter jag här på kvällen igen. Fredag kväll och maken har lagt sig för att sova och sonen som inte kunde somna i sin säng, ligger i våran. Detta på gott och på ont. Mysigt som bara den att ha honom där, men man vill ju själv kunna ligga och mysa och gosa - vilket ju nu inte går. Imorgon får det bli våran kväll. Söndag räknas knappt för tillfället eftersom Tomas måste lägga sig tidigt, då han åker till östersund vid 3-4 på natten.

Så är det Big brother reprisen på min tv nu igen. Usch, hur kan jag bli så fast vid en dokusåpa i REPRIS som jag dessutom REDAN SETT då det gick live. Jaja.

Jag är väldigt nöjd med mitt datorbeslut för övrigt, kan jag meddela även fast ni tröttnat hårt på att höra om det

MEN GUD!

Så otroligt vackert Laila och Tobias dansade!  Det var det bästa jag sett i let´s dances historia! Laila skulle kunna danca i vilken musikal eller show eller vad som! Helt underbart!

VEM?

Vem tycker du ska vinna? Laila eller Magnus?

Det blir Laila Bagge och Magnus Samuelsson som möts i Let's dance-finalen 2009. Foto: Linus Hallsenius/TV4

Absolut

Absolut, Magnus har utvecklats enormt. Inte som Laila (åter igen) men han har gått från noll till nio i alla fall! Otroligt duktigt!

Jodå

Tango a´la Laila = Lovely


Också duktig

Jag tycker att Magnus var duktig han också, även om jag tycker att laila var bättre. Men å andra sidan skall någon så tung men ändock graciös ha en eloge!

Fantastiskt!

Laila i pasodoblen, helt fantastiskt!

En gång för alla

En gång för alla är det nu bestämt att jag kommer att ta den stora datorn! Idag har jag varit inne på telenors affär och frågat vilken jag bör ha för mitt ändamål, jag har varitinne på expert och känt på tangentbord, tittat på storlek, prestanda osv. Det blir den stora, det är nu klart och bestämt med telenor. Omständigt värre dock. Den lilla jag fick måste skickas tillbaka eftersom den är fel på, sedan måste de skicka ut den likadana som jag ska få istället för den trasiga. Sedan skall jag åter igen skicka tillbaka den hela som jag fått, samt ringa telenor för att "ångra köpet" och teckna avtal på bredband med den större datorn. Trassligt värre, men jag får åtminstone vad jag verkligen vill ha. Jag var så säker till en början att det var en mini jag ville ha, men efter att ha fått möjligheten att känna på den ordentligt under en vecka och sedan jämföra med Tomas vanliga OCH prata med kunniga folk inom branschen, så vet jag att det är den stora. Sådär nu har jag varit övertydlig nog.

Idag har det varit en sådan här dag som rusat på i 300km/h och fast jag var uppe vid 8 idag så känns det som om att klockan bara är kanske 15. Men om 30 minuter är det let´s dance final och det vittnar om att det är min hjärna och inte min klocka som går fel.

Idag hade jag min syster här uppe. Vi såg på Bluefeld, dvs den musikalen jag skrev och satte upp 2001. Vi tycker att det är en bra foundation för kommande projekt och är mer säkra på att vi faktiskt KOMMER att göra det och att det är den vi kommer att förbättra och starta med.

Imorgon ska vi ha middag hemma på kvällen, med våra kära vänner Liza och Anders. De har barnen i samma ålder som oss så det passar och fungerar alldeles utmärkt. Deras dotter Moa, som är 9 månader yngre än Marcus och alltså blir 3 i augusti, och Marcus är bästa vänner säger de. Oliver och Tindra som det endast skiljer 2 veckor på leker förvisso inte, men gör att vi på även den punkten befinner oss på samma plats i livet.

Tillbaka till NHL 2004 och min kära make!

Usch vad tiden går fort

Ja det vill jag lova. Tiden rusar fort, jag tyckte det var alldeles nyss som jag skrev senast, men såg att det var 4 timmar sedan. Det måste vara ett stort bevis på att tiden går himla fort egentligen. Nu sitter jag i vilket fall med Tomas dator och jag måste säga att den känns sjukt stor just nu, efter att ha suttit med min lilla i en vecka =P det betyder dock inte att jag kommer att vilja ha en stor sen, för för tillfället tycker jag nästan att den är FÖR stor. Den är i och för sig större än den jag kan få, men ändå. Usch vilket tråkigt inlägg! Dessutom har jag lätt migrän och ska se bb reprisen, så jag slutar nu

Adjöss

Så var det sista gången jag startade den här datorn innan den skall skickas tillbaka. Nu passar jag på lalt jag kan att känna på tangenterna för att se om jag hellre vill ha den stora i alla fall. Ja, ni läser rätt. Veligare människa i denna fråga kanske du får leta efter, men faktum är att jag har obestämt mig igen. Okay, det kanske inte är ett riktigt ord, men ni vet vad jag menar. Under helgen så kommer jag att använda Tomas dator - vilken är en vanlig stor bärbar och då har jag chansen att känna på om jag tycker att det är någon fördel med den eller om det i slutändan gör det samma. Det slutgiltiga svaret på detta (förhoppningsvis) kommer under måndagen.

uppgång-nedgång

Oliver hade gått upp fint sa de på bvc idag. Det var underbart skönt att höra eftersom han ätit mat så dåligt. Men ska man vara helt ärlig så ska de ju klara sig med amningen tills de är runt 6 månader och Oliver är ju bara 4 än, så jag trodde nog att det skulle vara lugnt. Vi fick i alla fall rådet att göra uppehåll med maten (burkarna) i en vecka för att se om han skulle tycka det var intressant igen sen.

Jag mår inte så bra idag. Jag vet inte om jag nämde igår att jag mådde lite halvkul med ont i huvudet, smått ilamående osv, men nu är det i alla fall tillbaka igen. Känns mycket trist eftersom Tomas kommer hem idag, då vill jag inte må dåligt.

Men jag kan ju se det från den ljusa sidan och det är ju som sagt att Tomas kommer hem idag! Det ska bli jätteskönt att ha min kära man hemma några dagar igen, men måste samtidigt erkänna att den här veckan har gått himla fort. Dessutom har vi ju glott på varandra via web kameran också, så det är ju inte som att han varit helt borta.

Jag måste vila lite..

Foton



Oliver och Tindra idag på fiket

Nu ska ni få se något jättevackert, som jag fick i julklapp av min syster Jenni och som hon gjort själv!







Jag hoppas att ni blir imponerade, för det blev jag!
Den skall bara målas så är den klar

Men då

En av mina favoritsidor är http://familjeliv.se (lindatmw ifall ni vill besöka den sidan, full med foton, videoklipp, info, blogg och annat på mig) men emellanåt, ingen aning om varför (tror dock det är när de fixar med sidan) så fungerar den inte. Som nu. Det är irriterande! Hoppas dock ni tittar till mig där =D

Jag har bestämt mig

Jag har bestämt mig, i dubbel bemärkelse;

1) Marcus ska få gå kvar hos dagmamman. Jag har fixat med mammaledigheten så den räcker så pass att jag ska börja jobba först i januari. Så jag fortsätter med 2 kurser i höst på komvux också. Det betyder att Marcus kan gå heltid = Jag kan lämna och Tomas hämta. Då blir mina dagar inte panikiga och jag kan låta Marcus gå kvar där jag verkligen vill att han ska! =) Känns mycket bra

2) Jag tänker behålla min lilla dator. Ja, inte den som inte fungerar alltså. Den ska jag skicka tillbaka så fort jag fått "påsen" de säger att jag ska skicka tillbaka den i. Men den likadana, hela, som de skickar till mig. Jag vet att jag kan få en stor bärbar dator istället MEN jag har en vanlig stationär så jag behöver den inte och det var den lilla som jag egentligen ville ha. Tangenterna har jag redan börjat vänja mig vid. Känns också mycket bra

-------------

Stackars Oliver fick till en fin kaskadkräkning här strax innan Greys anatomy började. Inte så mysigt och han var inte så glad. Men det kan ha berott på att han tuttat så mycket att det var fullt i magen. Idag har han också ätit nästan en hel burk med majspurré samt en burk med frukt.  En 6 månadersburk med frukt faktiskt. Han var helgalen i den. Men jag vill inte ge för mycket av den eftersom han bara är 4 månder. Den 13:e blir han 5 månader, stora killen! Jag har handlat ett par pyamasar och strumpbyxor åt honom idag. Jag älskar att handla åt barnen!

Att bero på de här harembyxorna som är inne nu... jag vet inte riktigt. De är ungefär lika fina som min pappas pungbyxor som han köpte på kul i turkiet. "Herre Gud" tyckte Tomas, "Det där kan man ju inte ha på sig". Idag inne på Lindex fann jag ett extremt "fint" par byxor, heler vad sjutton det skulle föreställa - bodybyxor kanske, men underliga.



Redan..?

Inte hade jag väl trott att jag skulle sakna min man redan nu. Men det gör jag =) Nu menar jag ju inte som det lät, att jag av någon anledning var trött på honom ch inte skulle sakna honom. Nej, jag menar snarare att jag inte var beredd på att jag skulle sakna honom redan.


I början av 2000-talet jobbade jag som musikallärare. Ett helt underbart yrke, jag fick leva ut mycket genom detta. Jag satte upp följande musikaler:


  1. STAR TREK. Hur underligt det än låter så ja. Jag skrev en story som gick ut på warp speed faliure.
  2. ASKUNGEN. En version av Disneys askungen fast med mer eget material än originalet
  3. BLUEFELD. Föreställande high school i USA med chearleaders och fotbollslaget. Samt ett par raggare
  4. WONDER RECORDS. Ett stort skivbolag som tävlar för att bli världens största, men Magnus Blåsparv (uggla peruk och solglasögon) försöker sätta käppar i hjulet för de andra artisternaför att själv vinna priset för bäta artist.
  5. DRACULA VS KLANTULA. Dracula vill förgöra sin bror Klantula eftersom han är på människornas sida. Den mest dramatiska av alla ovanstående eftersom de tidigare musikalerna varit komedier eller sci-fi som star trek var.

Bortsett från en del av Dracula så skrev jag allt material själv. Ikväll hade jag min syster hemma och vi pratade lite om att kanske starta upp igen, fast tillsammans. Skulle vi det så skulle vi nog starta med Bluefeld och förbättra den (Jag var bara 20 när jag gjorde den för 8 år sedan, så det finns rum för förbättring). Sedan kan jag tänka mig att vi antingen gör Dracula (fast bättre) eller skriver eget. OM det är något vi kommer att göra eller inte, det återstår att se, men just nu när vi pratade om det så kändes det inte som en omöjlighet. Men som sagt, vi får se, det krävs mycket planering för detta.

--------------------

På fredag nästa vecka så är det dags för den obehagliga gastroskopin. Men även fast den är obehaglig och läskig, så känns det som om att jag verkligen behöver den för att avsluta den här testen. Jag känner mig för varje dag som går, mer och mer säker på att jag fortfarande kommer att var glutenallergiker, som tidigare sagt. Men det spelar ingen roll, bara jag får sluta ha ont i magen och må illa snart.

Och datorn nu du... AAAH!! varfr an jag inte bestämma mig för om jag vill ha den där 15" eller den här 8,5" datorn?! att väga fördelar mot nackdelar är inte alltid så lätt och dessutom har jag ganska mycket vant mig med de här små tangenterna nu. Jag var inne på audio video idag igen, för att titta på hur stur en 15" är och känner väl att den kan vara ganska stor om man tänker på vad jag vill ha datorn till (mestadels blogga) jag har ju inte tänkt skriva romaner på den precis. Men vi får se.

Kan tänka mig att du tänker "Gud vilket långt inlägg som inte handlar om något" och det kanske är sant. Men jag är ensamn hemma, utan någon att prata med och därför skriver jag, då känns det åtminstone som om jag pratar med någon. "Tingeling, tingeling" 


Att byta eller inte byta

Detta inkägg skulle man kunna säga går hand i hand med det senaste jag skrev. Detta har nämligen också med Marcus och dagmamman att göra. Ett tag tänkte jag att nog kan jag stå ut en termin att lämna honom mellan 9-14, istället för 9-16 (skillnaden är alltså att jag måste hämta varje dag eftersom min man inte har möjlighet att komma den tiden). Men som jag skrev nedan så hinner jag ju inte göra ett dugg som är produktivt eller mysigt med Oliver eller så, de dagana. Dagmamman undrade om jag inte kunde tänka att det är 3 jobbiga dagar och sedan 4 lediga på raken (eftersom Marcus går tisdag, onsdag och torsdagar och jo, som jag sa innan, jag skulle nog absolut kunna stå ut. Men samtidigt tänker jag såhär: Jag är bara mammaledig med Oliver EN gång. Jag vill ta vara på den tiden tillsammans med honom, inte sitta på bussen hela dagarna och som det är nu, knapt ens hinna till någon aktivitet som öppna förskolan eller liknande. Dessutom vet jag inte om jag någonsin kommer vara mammaledig igen och då vill jag ta vara på den tiden.

För den som inte förstår skillnaden så kan jag förenkla. Bussen till dagmamman 8.40. bussen från damamman 9.55. bussen till (vid hämtning) 13.20, från 14.05 eller 14.25. Där emellan ska det kläs på bebis, bära upp och ned vagnen för en betongtrappa på 16 steg, gå till och från buss osv. Det är alltså ca 3½ timme resväg för mig pär dag! Skulle han byta till ett dagis här där jag bor så kanske det skulle vara 40 min till 1 timme pär dag. Det är en ENORM skillnad. I alla fall för mig som har bättre saker för mig än att sitta på bussar hela dagen. Och vagnen upp och ned för betongtrappen 4 gånger om dagen slipper jag också eftersom jag kan ha Oliver i bärsele när det handlar om så kort tid.

Varför inte bara byta från dagmamma till dagis då??... nej, för vi trivs så bra.  Marcus trivs så bra. Han har gått där ända från start som sagt. Jag gillar dagmamman. Mycket spelar in. Och det värsta av allt är att hon vill veta den här veckan. Egentligen känner jag mig väl inte beredd att ge ett svar riktigt än, men jag vill också hjälpa henne så gott jag kan. Jag får fundera (hade jag haft körkort hade jag inte behövt fundera, då hade han fått gå kvar).

Ytterligare tåkig läsning kanske, men som jag sa "jag skriver om olika varje dag".

Ansträngande dag

Marcus har gått hos sin dagmamma sedan han började överhuvud taaget. Hon är väldigt bra, men jag har inte körkort så det blir ett himla farande med bussen. Det har vait ok förut eftersom jag varit ensam, men nu har jag Oliver så allting tar mycket längre tid. Från juni går dessutom Marcus ned till 15 timmar i veckan. Idag har jag fått försmak på vad det innebär. Jag har hunnit vara hemma ca 2 timmar och måste nu ut till buss för att hämta honom = går han kvar där så kommer jag inte kunna göra något alls under hela hösten. Tåls att tänkas på!

 
Liza och Tindra på besök hemma hos oss

 
Oliver i sin gunga


Project runway

Hårda bud. Men det är klart, det måste det ju vara om man ska få fram creme de lá creme. Lustigt ändå, för mig ser de flest kreationerna bra ut. Oftast i alla fall. I dagens program fanns det en del saker som ¨såg lite vridet ut. Jag önskar att jag kunde sy. Inte för att jag vill designa kläder eller sy mina egna. Men det vore roligt OM jag kunde göra det ifall jag ville.

Imorgon ska Marcus till dagmamman och jag ska fortsätta att designa mitt hem. Imorgon får jag också Liza sällskap :)

NU: Big brother reprisen på TV400

Rubrik

Den här dagen har gått så fort att det lika gärna kunde vara mitt på dagen, som strax 22 på kvällen. Jag gillar inte när dagarna rinner så fort att man knapt hinner förstå att de börjat, innan de tagit slut. Det gör att man inser hur fort livet går och att om man vill få allting man vill göra, gjort, så är det bäst att börja nu. En klok persn sa en gång att "varför skjuta upp till morgondagen, vad vi kan få uträttat idag".
Folk säger alltid att man skall göra livet värt att leva och det är ett privilegium att kunna designa livet somman själv vill. Få kan nå till exakt den punkten, andra kommer nära nog. Jag vet vart jag vill - vet du vart du är påväg?

2 veckor kvar av mitt glutentest. Jag har ont i magen och längtar tills det är över

TILLÄGG TILL SENASTE

... och som ni kanske har sett är det en del konstiga ord skrivna i min logg. Så som överhoppade eller tillagda bokstäver lite häroch var. Detta alltså pga wdet sämre tangentbordet

fördelar vs nackdelar

Jag gick in på audio video och tittade lite på deras bärbara minidatorer. Bara för att jämföra med den jag nu har (och kommer få skickad till mig) Det som störde mig enorm ät att frn här datorn har om man jämför med en annan dator av samma storlek, avsevärt sämre tangentbord. Det andra tangentbordet är inte större, men knapparna är lite bättre. Detta gör att det är lättare att använda den som "skriv/bogg" dator. Den här jag harär helt ok, men samtidigt, ska man ha den till det ändamålet jag ska ha den till, så kan dt anske vara lite sämre.

Nu var det ju då så att jag ringde telenor för att höra om de inte har en annan modell av minidator - vilket de inte hade, men för bara 50kr extra i månaden så kan jag få en vanlig 15 tummsdator. Dvs en "riktig" bärbar istället för denna mini. Då är frågan alltså OM jag vill ha en stor. Den är inte så smart att ta med sig som denna är och smart att ta med sig behöver jag. Så jag får väl väga fördelar och nackdelar mot varandra.


FÖRDELAR mini

Liten och lätt att ta med
Behändig
Väger nästan inget
Går att stoppa i handväskan

NACKDELAR mini

Inte jättestort lagringsutrymme
Ingen cd drive
Inget skrivprogram på datorn
Jobbigt tangentbord
Jobbig att skriva på eftersom det inte finns stöd för händerna och kanterna skaver i handflatorna.

fördelarna för mini, är nackdelar för vanlig, medan nackdelar för mini är fördelar på vanlig.
Frågan är alltså hurska jag göra? behålla behändiga mini eller byta till vanlig.Ttips tack!


Ja, det är som det är

Jag ringde både telenor och Toshiba nu på morgonen. Ganska snabbt konstaterade Toshiba supporten att det är fel på min dator och att jag måste få en ny, den ska inte ens repareras. Bra det då att jag kan få något som fungerar, synd att jag måste vänta på datorn igen. Mest tråkigt är det naturligtvis att det är fel på den och inget som Toshiba kunde tala om för mig hur jag skulle ställa in.
Jag har telenor i mobilen nu, hon jag pratade med verkade lite tveksam om hurvida det jag sa stämde eller inte, men jag kan ju inbilla mig om detta. I vilket fall så skulle hon kolla upp "det här" och har satt mig på dröj.

Kl 3,30 ca så vinkade jag hej då till min make - på väg till östersund. Så nu startar hektiska veckan. Jag ska försöka att göra klart här hemma innan min kära kommer hem, så han känner att han slipper komma hem och jobba också.  Ska bli riktigt mysigt att pilla med det faktiskt.

Eftersom telenor nu meddelat att jag kommer få skicka tillbaka datorn och få en ny, så antar jag att det bara är att göra en systemåterställning och packa ihop. Returpåsen skulle komma under veckan, så jag antar att jag kommer få min dator i nästa vecka eller sent denna vecka.

Nu har ni läst några riktigt tråkiga och sura inlägg om min dator, så vi avslutar detta med en fin bild



Irriterande

Det ska nästan bli skönt när mitt allergitestande är över. Jag behver få må bra och sluta ha ont i magen någon gång. Jag har ändå levt som glutenallergiker i hela mitt liv, så varför skulle det inte kunna fortsätta vara så. SÅ stor skillnad (förutom i plånboken, på restaurang, resor, mat och alla situationer när maten är oplanerad) är det faktiskt inte. Jag undrar om det är mig själv eller andra jag försöker lura med det uttalande. Att vara glutenallergiker suger, men man kan ju helt klart leva med det. Hur som haver så ska det bli skönt att få återgå till min glutenfria kost, för jag mår inte bra nu


Babysimmande

Oliver älskar att vara i vattnet på simmet!



har ni sett något sötare?


Hjärtstopp

Idag hände något som jag kände varhelt fruktansvärt och dessutom var det helt mitt fel. Vi stod alla vid bilen, påväg till babysimmet och jag satte in Olivers bilbarnstol i bak. Samtidigt står Marcus bredvid mig och försöker öppna framdörrem, eftersom hans stol är där. "Hjälp mig mamma" och jag säger att visst, jag ska bara sätta in Oliver först.... tror ni inte att när jag stänger bildörren, så har Marcys stoppat in sina fingrar där?! Allt jag hör är ett illvrål och jag ser hur hans vänstehand är helt och hållet klämd. Jag tror jag får fram "hjälp Tomas" medan jag lyckas koppla att öppna dörren igen. Marcu fortsatte att gråta helt förtvivlat och fingrarna svullnade upp som små prinskorvar innan jag hade blinkat klart. Jag tror att jag kan säga helt ärligt att jag trodde allting var brutet eller ur led och att jag skulle svimma. Tomas lyfte Marcus och tröstade och jag lutade mig mot bilen och bara bröt ihop i tårar. Det kändes vrkligen helt fruktansvärt och jag hade ingen aning om status på Marcus fingrar.
Jag var nu helt redo att ge upp babysimmandet idag, men Tomas var övertygad om att det inte var så farligt så efter att jag mått dåligt en stund i baksätet på bilen så gick vi in till simmet i alla fall.
Vi har inte behövt åka till doktorn, för Marcus använder sin hand som vanligt i princip. Det är bara lite svullet, men inget tyder på brott av något slag. Imorgon har vi tid hos läkaren med Marcus av annan anledning, då ska jag passa på att be läkaren bara känna efter.
Kan ni förstå att det kändes som om mitt hjärta stannade när detta hände..

lilla ängel
 
vackra Marcus som sover här bredvid.



liten bebis ängel
 
vackra Oliver i sin spjälsäng



och sist men inte minst...



min ännu irriterande dator.

Fortfarande problem

Så, inte har det blivit bättre med minidatorn, även fast det trixats så mycket med den. Min far gjorde sitt bästa med den men tyvärr fungerade den sämre efteråt och ag fick göra en systemåterställning. Hoppas på att det blir lite goda nyheter för min dator imorgon, annars blir det som sagt retur och det önskar jag slippa.

Idag har det varit babysim igen och det gick upp för mig att jag nog skulle vilja utbilda mig till babysimlärare. Det skulle tydligen inte vara varken svårt eller dyrt. Vi får väl se vad jag beslutar mig för så småning om.

Imorgon dagen D som jag säkert nämnt tidigare. D står för att Tomas åker till Östersund och vintern, för att jobba i fem veckor. Tack och lov så kommer han att komma hem på torsdagkvällarna och stanna tills måndagmorgonen, så det blir inte helt ensamt hemma. Något som uppskattas när man har små barn och två dessutom. Jag tänker nog våldgästa mina föräldrar, så att jag slipper vara ensam så mycket, eftersom man knappt får ens 2 minuter för sig själv då.

Mission for week: fixa dator, städa, tvätta, ta Marcus till doktorn, ta Oliver till BVC och ....... något annat nödvändigt och smart. Nu ska jag ta min skrikande Oliver från babysittern

Minns ni

Minns ni hur det var när inte allting gick emot en helatiden? Inte ens min "fixnande" pappa har efter 2 timmar hunnit klura ut vad som är det egentliga felet med min dator. Så nu sitter jag vid makens dator...igen...tråkigt nog. Jag hoppas att supporten kan fixa problemet på måndag, annars ska telenor få sig ett produktretursamtal.. Den här dagen gick, fort..

AAAAAAH!!!

Jag minns inte när jag var såhär irriterad senast. Tror f*n det är helg bara för att datasupporten ska ha stängt. Man kan bli förbannad för både mer och mindre, men det här är bara to much just nu! Maken försöker muntra upp med pussar och "jag älskar dig". Värmer i hjärtat, men lusten att kasta datorn från balkongen och skicka hatbrev till både telenor och toshiba finns kvar. Det blir ju inte bättre av det faktum att mannen ska iväg med jobbet måndag morgon helle = jag måste försöka att lösa problemet ensam. Hade jag inte varit gift och haft barn så hade jag sorit, smällt i några dörrar, dragit på extremt hög hårdrock och bara varit arg arg ARG. Inte mycket att göra något åt.. det är hopplöst att å saker gjorda under helger. Som sagt, man kan ju bli vansinnig för mindre.

Solen skiner helt underbart och här sitter jag inne



med min nya icke fungerande minidator. Ja, eller datorn fungerar väl, men inte att koppla upp bredbandet... Har ringt efter min far som får komma hit med sina "fixa" och jag får hålla tummarna för att han kan få till det. Min standardfras som barn var tydligen "pappa fixnar!" har jag fått höra. Hoppas det stämmer. Nu ska i alla fall datageniet Linda gå och sura någon annan stans. Hörs sen, om datorn fungerar dvs!

Jag är så arg ikväll

Ja, man kan ju bli galen för mindre.Idag blev jag så glad eftersom min dator och det mobila bredbandet hade kommit. Jag tog handing efter önskan och gick till icas postutlämning och bad dem kolla fast jag inte hade fått någon avi på mitt paket. Men likt en julklapp unde granen så fanns den där och jag blev lika glad som om det vorit självaste jultomten som levererat den. Jag hastade inte trots min nyfikenhet, men vad hjälpte det, för ingenting fungerade ju i alla fall. Hur vi ä burit oss åt med datorn så kunde vi inte få det mobila bredbandet att fungera och ingen support, varken på telenor eller toshiba, gick att nå. Men tillslut har vi i alla fall lyckats komma ut på internet med den nya lilla datorn, med hjälp av internetkabeln från den stationära datorn. Tomas ska få jobba lite på datorn under helgen. Så av den anledningen har jag inte varit så glad idag och det är även av den anleeningen som min blogg ekar tomt för dagen.

Att bero på liten dator, så det vill jag lova, JA! helt otroligt liten är den = både bra och dåligt. Den är himla smart kan jag tro. Liten så jag kan få nd den i handväskan. Det gäller bara att jag vänjer mig vid att allting är så smått, var knapparna sitter (eftersom det inte fungerar att förlita sig på muskelminnet då det är lite annorlunda från normalt). Det ska nog bli bra. 

Jag iner att detta är mitt absolut tristaste blogginlägg hittils, men på grund av omständigheterna så har jag verkligen inget att säga nu. Förutom att jag tycker det är synd att det är windows xp och inte windows vista som operativsystem  i denna dator.

Ta det lugnt i natt!

Får jag lov att dementera

Jag tror jag måste få dementera mitt senaste inlägg. Eller åtminstonde ta tillbaka en del av det jag skrev. "väggen" i Big Brother. Himla kul - men himla ELAK! visst, allt för lite bra tv, men emellanåt var det ordentligt synd om de på "fel" sida. De på "rätt" sida var ju inte vidare trevlliga heller "Vi ha solarium! vi har glass! vi har, vi har, vi har!!".

Nej, om jag skulle göra lite nytta

HAHA!

Det är egentligen helfestligt! Jag ser ju på (som jag sagt ett antal gånger nu) på Big Brother 2003 - reprisen och nu har väggen som delar av huset i en fattig och en rik sida kommit upp. Jag och maken skrattar gott här, det är helfestligt egentligen. Okay, jag hade nog inte skrattat om jag suttit där, men som åskådare är det himla kul ;)

Ibland lite sådär

En liten del av mig saknar att vara gravid. En liten del av mig vill ha otroligt ont i magen och vara nervös om hurvida det är dags att ta sig till BB snart. En liten del av mig vill vara vid punkten utdrivning, för att upptäcka att det var värt det och att livet kunde bli ännu ljuvligare från en sekund till en annan.
Ibland känner jag starkt "aldrig mer". Men jag måste erkänna att även fast det är skönt att bebis-bebis perioden är över, fast jag inte mår illa och har foglossningar, fast man kan börja göra saker för sig själv igen, fast man kan påbörja livet som standardfamilj, så är det en liten del av mig - som ibland lite sådär, känner för att göra om allting igen..


Lyxfällan

Jag sitter här och tittar på lyxfällan. Helt otroligt egentligen, att någon som egentligen inte har ett öre till övers, kan lyckas spendera 10,000 i månaden på sin bil.
Att bero på bil så önskar jag att jag hade tagit tag i mitt körkort, när jag väl höll på. Kan ni tänka er något mer puckat än att ta kanske15 körlektioner på körskola, ett körpaket med helgkurs samt att ha skrivit provet och klarat det... och sen sluta!! Ja, det var så jag gjorde och hur kul är det såhär i efterhand? Jag var ju SÅ nära. Då brydde jag mig inte vidare eftersom jag inte behövde körkortet. NU är jag i behov av det och då måste jag näst intill starta från noll... Puckat!

Red bulloman och datorgalen

Åter god dag. Min make har kommit hem med sin bärbara, vilken jag högg direkt nu på kvällen. Ja, vi har en stationär, men då är man så fast på ett ställe. Snacka om trendföljare...

Jag sitter bredvid Tomas i soffan nu, han sitter och småslumrar och hänger knappt ens med i hockeymatchen han försöker se på. Jag skulle gissa att anledningen till att han inte somnar till ordenligt är för att Oliver ligger bredvid och jollrar och sparkar. Jag är också trött idag. Jag vet inte hur mycket energi min kropp tagit till sig på sista tiden egentligen. Kanske eftersom jag äter gluten - vilket jag inte vet om jag tål (men är under test på det nu) alternativt för att jag inte ätit något som faktiskt innehåller näring, sen......... ........... ........... måste jag fundera på det så var det nog för länge sedan i alla fall.
Jag får i alla fall i mig en mäng red bull om dagen.. vet inte egentligen hur bra det faktiskt är. Härligt också när man vet att det är ämnen från tjurtesticklar i red bull, men gott är det = Linda red bulloman för tillfället. En annan "oman" jag blivit är tröttsamt nog Big brother Sverige 2003. Väldigt roligt att se (sarkasm) men jag är lika fast som en fluga på flugpapper. Detta kan betyda två saker. 1, vi har verkligen inga bra kanaler, eftersom det inte finns något bättre att se. 2, I miss the dear program. Det var synd att Adam slutade och det slogs ihop med norska Big brother. Annars kanske det skulle blivit lite mer roligt, för inte finns det väl en gräns för hur mycket pinsamheter vi vill se? Annars vore det ingen mening med att visa idol-uttagningarna.

Tomas påpekar att han somnade till ordentligt en stund, men vaknade av en pungknäning utdelad av misstag, av våran äldre lilla kille. Tomas förflyttar både sig själv och den skyldiga till sängen, för en god natts sömn. Oliver däremot är piggare än någonsin och sitter i mitt knä med stora ögon, mot dataskärmen och planerar sin framtida blogg. Själv, så suger jag på en red bull. 

Min vackra lilla Oliver har blivit 4 månader!


Jippie!

Lite glad är jag i alla fall nu, min blogg är inte bara på G att bli 100% aktiv och designad, utan snart kommer min dator och mitt mobila bredband. Detta betyder att jag kommer att kunna blogga så som jag verkligen vill göra, nar och vart jag vill.

Med anda ord vill jag åter igen understryka att denna blogg är under uppbuggnad och konstruktion och kommer inom kort att vara fullt aktiv. Jag hoppas vi ses då!

Hur är det med mat

Dietister, experter, doktorer och kroppen själv. Alla är överrens om att man måste äta med jämna mellanrum för att kroppen ska må bra. Gör man inte det så går man antingen upp i vikt, eftersom kroppen lagrar då den tror den är i svält, eller så hamnar man i ett tillstånd av undervikt. Men om man inte vill äta då? När jag säger inte vill så menar jag inte att man inte vill äta alls, utan sm mig på morgonen. Jag är inte hungrig på morgonen. Varför vet jag inte, men har hört att det är ett hyfsat vanligt fenomen. Vad gör man åt det då.. Gnäll gnäll gnäll.. usch. suck it up och ta en macka, jag vet. Men ibland är det surt att det fungerar som det gör med matintag.
Väldigt intressant läsning. 

Jag är glutenallergiker. Ja, eller jag har åtminstone alltid varit det, utan att testa det sedan domen föll under mitt första levnadsår. Nu är det under test, men jag är ganska säker på att jag tillhör en av de som fick det permanent. Den sltgiltiga domen faller i april, men jag kan med 99% säkerhet redan nu berätta hur den kommer att lyda.

NU: Ta den där mackan jag måste ta

SEN: Det har jag inte bestämt än 

Skapa något att vara stolt över

Jag bloggar mycket. Inte vansinigt mycket och inte här, men mycket ändå om man jämför med andra, mindre än jag vill och kan. Jag vill själv skapa mig en blogg som JAG kan vara stolt över, för på något sätt är det ändå mig själv jag bloggar för, även om det kan vara roande för andra att läsa. Men jag är inget geni vad gäller att göra ett utseende på min blogg som gör att jag blir glad av att starta den.. Jag får ta och grunna på det där.

Är du rädd för något så ska du utmana rädslan sägs det. Men hur fungerar det om rädslan gäller något med barnen? Jag är rädd för fenomenet "plötslig spädbarnsdöd" med all rätt! Jag har aldrig varit med om att det hänt någon i min närhet, men ändock vet vi att det finns. Hur ska man konfrontera en sådan rädsla? Lämna barnen obevakade med för varma kläder och låta bli att titta till dem.. nej och det tror jag inte en vettig själ skulle göra heller. Det är nog helt enkelt en sådan rädsla som får stanna i hjärtat och som man får hoppas slippa konfrontera. Därav ska jag även sluta diskutera det, även fast bara med mig själv.

Jag bli kanske aldrig en profisionell bloggare. Dels har jag väl inte tillräckligt intressanta saker att delge världen med, dels är jag inte hundra procent på stavning eftersom jag ofta slarvar i farten. Men jag tycker om att skriva. Kanske tillhör DU kategorien som tycker om att läsa och följa? Varmt välkommern. Inom kort så kommer jag att använda denna bloggadress flitigt!

(tills dess finner du mig på http://www.familjeliv.se/hem/lindatmw/presentation.php Vi ses!)

NU: Surfa färdigt

STRAX: sova

RSS 2.0